
Varje år träffas ekologiska livsmedelsbranschen på European Organic Congress, som arrangeras av IFOAM Europe, för att utbyta kunskap och diskutera viktiga framtidsfrågor. Organic Sweden var på plats på årets konferens som gick av stapeln i Bordeaux i Sydvästra Frankrike. I regionen Nouvelle-Aquitaine, där Bordeaux ligger, har på senare år utvecklats till en av landets ledande eko-regioner.
1. Avstannad tillväxt kräver nya tag
Marknaden för ekologisk mat och dryck går starkt framåt i Europa men på några håll, bland annat i Sverige och i Frankrike, ökar inte längre försäljningen. Detta var utgångspunkten i ett panelsamtal med Charlotte Bladh André, Laure Verdeau från Agence Bio, Frankrikes branschorganisation för ekologiskt jordbruk och Pierrick de Ronne från den ekologiska dagligvarukedjan BioCoop.
Panelen var överens om att en av orsakerna till den negativa försäljningsutvecklingen är att ekologiskt mött allt hårdare konkurrens från den lokalproducerade maten och andra märkningar. Att 1) bättre kommunicera vinsterna med eko, 2) prata mer om klimatfrågan och 3) engagera den unga generationen sågs som viktiga steg för att vända utvecklingen.
2. Politiken behöver främja marknaden
Under en av konferensens mest livliga panelsamtal diskuterades den europeiska jordbrukspolitikens (CAP) möjligheter att bidra till EU-kommissionens mål om 25 procent ekologisk jordbruksareal 2030.
I panelsamtalet deltog Pierre Bascou, hållbarhetschef för EU-kommissionens avdelning för jordbruk och landsbygdsutveckling, Benoit Biteau, parlamentsledamot för De gröna/Europeiska fria alliansen, Philippe Camburet, FNAB, ett nätverk för ekologiska jordbrukare med drygt 10 000 medlemmar, Nic Lampkin, fristående jordbrukskonsult och Jan Plagge, president på IFOAM Organics Europe.
I panelsamtalet fanns det en stor konsensus om att politiken behöver ta rejäla krafttag för att EU ska nå sitt arealmål som motsvarar en tredubbling jämfört med dagens ekologiska jordbruksareal. Vidare var de överens om att ekolantbrukare i större utsträckning måste kompenseras för de kollektiva nyttigheter som deras produktion bidrar till såsom ökad biologisk mångfald, hälsosamma jordar, rent vatten och minskat klimatavtryck.
3. Nya märkningar skapar oro, men också möjligheter
Med syfte att underlätta för konsumenter att göra hållbarare matval har Europeiska Kommissionen tagit initiativ till en ny hållbarhetsmärkning. Detta är något som skapar stor oro inom ekobranschen då den nya märkningen kan komma att bygga på Product Environmental Footprint (PEF) – en så kallad livscykelanalysmetod som visat sig gynna intensivt jordbruk och missgynna ekologiskt. PEF har tidigare kritiserats av BEUC, en europeisk konsumentorganisation, IFOAM och Slow Food Europe. Det som enligt dessa organisationer är problematiskt med PEF är att den saknar robusta indikatorer för jordhälsa, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och avskogning.
Till skillnad från PEF inkluderar den nya franska märkningen Planet-Score parametrar för bekämpningsmedelsanvändning, kolinlagring, biologisk mångfald och djurvälfärd. Bakom märkningen står Organic Food and Farming Institute (ITAB) tillsammans med forskningsorganisationen Sayari och Very Good Future, ett nätverk av investerare för hållbar matproduktion. Planet-Score används redan idag av många livsmedelsproducenter i Frankrike, däribland flera ekologiska som ser ett värde i att visa hur ekologiskt har en positiv effekt på flera hållbarhetsparametrar.
4. Carbon farming = ekologiskt jordbruk
Ett av konferensens mest uppmärksammade ämnen var ”carbon farming” – ett samlingsbegrepp för en mängd olika odlingsmetoder som bidrar till kolinlagring. Flera av deltagarna, däribland Sybille Kyld från Økologisk Landsforening, påpekade att ekolantbrukare redan gör flera viktiga insatser för ökad kolinlagring som exempelvis vallodling, odling av fånggrödor och organisk gödsling.
Det rådde dock konsensus kring att ännu mer kan göras för att stärka kolinlagringen i det ekologiska jordbruket. Två metoder som Andreas Gattinger, professor på Glessen University, lyfte fram som särskilt effektiva var agroforestry (eller alléodling) och användning av biokol som relativt nyligen blev godkänt för ekologisk och KRAV-märkt odling.