Den ökade användningen av konstgödsel hotar arbetet med att nå klimatmålen – att hålla den globala temperaturökningen under två grader. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Studien som involverat 57 forskare från 14 länder är en kartläggning av lustgasutsläppen. Lustgas är en växthusgas som är nästan 300 gånger starkare än koldioxid och har en uppehållstid i atmosfären som är längre än 100 år. Resultaten från studien visar att lustgasutsläppen ökar och att den primära orsaken är användningen av konstgödsel i jordbruket.

Lustgasutsläppen ökar framför allt i Asien, Afrika, Sydamerika och i länder som Brasilien, Kina och Indien har utsläppen ökat som mest, enligt studien. Europa är den enda regionen som lyckats minska lustgasutsläppen under de senaste 20 åren. I Sverige däremot, har lustgasutsläppen ökat med 24 procent under de senaste sex åren på grund av ökad försäljning av konstgödsel, enligt Naturvårdsverket.

–  Om vi inte minskar lustgasutsläppen kan den genomsnittliga temperaturökningen mycket väl överstiga tre grader sedan förindustriell nivå, säger studiens medförfattare Parvadha Suntharalingam, forskare på University of East Anglia i England.

Målet i Parisavtalet som slöts för cirka fem år sedan är att den globala uppvärmningen ska begränsas långt under två grader och att ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader.

Studien har uppmärksammats av flera svenska medier, bland annat av Aktuell Hållbarhet och Dagens Industri där Ida Lind från Ekologiska Lantbrukarna kommenterade resultaten.

– På grund av konstgödsel kan vi pumpa in väldigt mycket mer kväve i systemet än vad som går att tillföra på naturlig väg. Det har gjort att det blir så höga lustgasutsläpp, säger Ida Lind.

I juni släppte Ekologiska Lantbrukarnas rapporten Lantbruket och klimatet som är en gedigen sammanställning av forskningsläget. Rapporten pekar på att vi behöver skilja på nytillfört och recirkulerat kväve. Det kväve som tillförs med konstgödseln är ett nytillskott från luften, som inte tidigare varit i cirkulation i lantbruket. Men när kväve tillförs via stallgödsel och växtrester bildas den av samma kväveatomer som först kom in i lantbruket via konstgödsel, biologisk kvävefixering eller nedfall från luften. Med utgångspunkt från detta konstaterar rapportens författare att ”konstgödselns påverkan på lustgasbildningen beror i första hand inte beror på hur mycket lustgas som bildas vid själva gödslingen, utan på hur mycket nytt kväve den matar in i systemet.”

För att minska lustgasutsläppen på global, nationell och regional nivå behöver vi främja kvävesnåla odlingsmetoder som används på ekologiska gårdar. Vi behöver dra lärdom av ekologiska lantbrukare som odlar i kretslopp mellan djur och växter och som på ett hållbart sätt tillför näring till jorden.

Läs mer:

• A comprehensive quantification of global nitrous oxide sources and sinks. Nature. 2020.
• Lantbruket och klimatet – Ett helhetsgrepp. Ekologiska Lantbrukarna. 2020.
• Utsläpp av växthusgaser från jordbruk. Naturvårdsverket.
• ”Jordbrukets lustgas-utsläpp förbises”. Dagens Industri.
• Nitrogen emissions from rising fertiliser use threaten climate goals. Reuters.