I en debattartikel publicerad i SVD (7/8) kritiserar Klara Fischer, docent på Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruksverkets bedömning av möjligheterna och riskerna med så kallade nya genomiska tekniker (NGT) som är en variant av genmodifiering (GMO). 

Bakgrunden är att Jordbruksverket i våras svarade på en enkät från EU-kommissionen om behov, möjligheter och risker med användningen av NGT. 

Fischers, som genomgående granskat myndighetens svar, menar att Jordbruksverket:

1. överdriver möjligheterna med NGT när de till exempel spekulerar kring ökade skördar och minskad bekämpningsmedelsanvändning som faktiska landvinningar när det i själva verket är teoretiska antaganden
2. undviker att fördjupa sig i de samhälleliga och miljömässiga riskerna med tekniken 

En samhällelig risk som Jordbruksverket väljer att inte ta upp är frågan om vem som får tillgång till patenterade tekniker och produkter. ”Det är djupt olyckligt eftersom frågor kring patent och maktkoncentration är avgörande för hur nya tekniker faktiskt kommer att kunna användas och av vem”, skriver Fischer i debattartikeln. Som ett avskräckande exempel lyfter hon fram att enbart fyra företag står för över 60 procent av allt kommersiellt utsäde globalt och att deras möjligheter att koppla på patent till GMO inte bara begränsar bondens val utan också bidrar till att småjordbruk slås ut. 

Organic Swedens ståndpunkt är att alla GMO-tekniker – både gamla och nya – behöver regleras. På så sätt upprätthåller vi lantbrukarnas, livsmedelsföretagens och inte minst konsumenternas valfrihet och självständighet. 

För att möta framtidens utmaningar behöver vi dock varken gamla eller nya GMO-tekniker. Vi behöver ett innovativt jordbruk baserat på det ekologiska lantbrukets principer. Vi behöver ett jordbruk som ger lantbrukaren rättvist betalt och förvaltar våra kollektiva nyttigheter –som biologisk mångfald, rent vatten och levande jordar och som möjliggör produktionen av hälsosam och hållbar mat.