Vi är glada att landsbygdsministern så tydligt delar uppfattning att den nya lagstiftningen om ekologisk produktion inom EU försvårar utvecklingen i Sverige.

Från och med nu är detta en fråga om var regeringen och EU-nämnden har sina lojaliteter. Är det hos svenska bönder, svensk livsmedelsindustri, svensk miljörörelse och svenska konsumenter eller är det hos EU-kommissionen?

Vi förstår att förhandlingsspelet inom EU är svårt och att alla inte kan få allt. Men frågan om nya ekoregler är ännu inte slutgiltigt avgjord och Sveriges agerande kan bli tungan på vågen för att fälla förslaget. En viktig detalj är att Sverige vid den preliminära omröstningen i den stående jordbrukskommittén i Bryssel villkorade sitt ja med att det även behövdes parlamentariskt godkännande hemma i Sverige. Det betyder i klartext att den svenska ståndpunkten kan ändras om EU-nämnden går emot regeringens intention att rösta ja.

Det anser vi att EU-nämnden bör göra. Dels för att möjligheten finns och dels för att den information som EU-nämnden fick av regeringen vid den senaste dragningen var ofullständig och i vissa delar felaktig. Här är några konkreta exempel. Det har inte gjorts några relevanta svenska konsekvensutredningar av lagförslaget, på det sätt som påstods inför EU-nämnden. Föreningen Ekologiska Lantbrukarna har inte uttryckt att de nya kraven på enbart ekologiska avelsdjur är okej, inte ens med en övergångstid på 15 år – tvärt om. Antalet företag med växthusproduktion i upphöjda bäddar är betydligt fler än vad som angavs inför EU-nämnden. De står sannolikt för cirka 25 procent av den totala svenska ekologiska växthusproduktionen. Regeringen påstod också att nästan alla viktiga frågor är lösta, inklusive den om tillgång till utsäde. Detta stämmer inte. Tillgången till utsäde i ekologisk produktion kan bli en av de största hämskorna för svensk ekologisk produktion om den nya lagen antas. Ledamöterna i EU-nämnden bör ta sig en allvarlig funderare på om de hade bifallit ett svenskt ja med de här förhållandena klara för sig.

I ett pressmeddelande den 30 juni där den svenska omsvängningen i frågan offentliggörs avslutar Sven-Erik Bucht med följande citat: ”För mig är det viktigt att en ny förordning förbättrar förutsättningarna för att den ekologiska produktionen i Sverige ska öka och utvecklas i linje med målen i livsmedelsstrategin.”

Det låter bra. Nu behövs handling som visar att uttalandet är allvarligt menat. Sverige kan med hjälp av EU-nämnden byta ståndpunkt igen och det kan få avgörande betydelse i den avslutande omröstningen i ministerrådet. I flera andra länder diskuteras frågan för fullt och så sent som i maj var 17 av 28 EU-länder emot överenskommelsen. Bland annat Tyskland kan nu vara på väg mot ett nej. Det går inte att luta sig tillbaka och konstatera att Sveriges röst saknar betydelse. De kommande veckorna ger svar på var regeringen och EU-nämnden har sina lojaliteter.

(Foto: Gozha Net)

Publicerad i SvD 2017-10-25